Syftet med min uppsats är att undersöka Dagens Nyheters och Sydsvenska Dagbladets rapportering om Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet. Frågeställningarna jag vill ha svar på är om rapporteringen är partisk, det vill säga missgynnar eller gynnar partierna, och vilken syn på mediernas demokratiska uppgift som ligger till grund för rapporteringen. I första hand är det rapporteringen om Sverigedemokraterna jag vill undersöka, i och med att det inom mediebranschen pågår en debatt om hur man ska hantera partiet.  Utgångspunkten i min studie är olika medieideologier som härstammar från normativa medieteorier om vilka uppgifter medierna bör ha i det demokratiska samhället.  Metoden jag använder mig av är en kvantitativ innehållsanalys av artiklar i DN och Sydsvenskan under de tre första månaderna 2010. För att studera partiskheten använder jag mig av journalistikforskaren Kent Asps Ab-index som, enkelt förklarat, beskriver hur ett parti framställs i medierna.

Titel: Att vara är att synas ? en kvalitativ innehållsstudie om produkt- och varumärkesexponering i SkavlanFörfattare: Louise Bennshagen, Olivia Lindh och Anton SkoglundUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2014Handledare: Britt BörjessonSidantal: 65 sidor inklusive bilagorAntal ord: 18539Syfte: Att undersöka om det förekommer produkt- och/eller varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12, och i så fall på vilket/vilka sätt.Metod: Kvalitativ innehållsanalys ? Ethnographic Content AnalysisMaterial: AvsSVT, commercial speech,storytellingnitt 1-9 av Skavlan säsong 12Huvudresultat: Resultatet visar att det förekommer produkt- och varumärkesexponering i Skavlan avsnitt 1-9 säsong 12. Många av exponeringarna går att koppla till närliggande lanseringar och till någon av följande publicitetsstrategier ? commercial speech, storytelling eller stealth marketing. Huruvida gästerna avsiktligt använder dessa publicitetsstrategier, eller inte, kan vi inte uttala oss om, enbart att deras agerande påminner om eller rentav är användning av nämnda strategier.

Den rådande trenden är att vi blir alltmer uppkopplade mot Internet och sociala medier. Vi kommunicerar med varandra snabbare och flitigare. Via sociala medier kan företag nå en allt större publik. Främjar sociala medier relationen mellan företag och kund eller gör de mer skada än nytta?.

Denna uppsats syftar till att redogöra hur Facebook, bland andra sociala nätverk, fungerar som ett kommunikationsverktyg. Undersökningen fokuserar på politik och huruvida politiskt deltagande främjas genom sociala medier eller inte. Möjligheten för allmänheten att kommunicera med beslutshavare gör att deltagardemokrati blir ett centralt ämne att studera i uppsatsen. .

Syftet med studien är att ta reda på hur välgörenhetsorganisationer idag använder sig av sociala medier i sitt externakommunikationsarbete. Resultatet visar på att välgörenhetsorganisationer inte användersociala medier till dess fulla potential. Det främsta syftet föranvändningen av sociala medier är fortfarande främst att spridainformation och organisationens budskap. .

Sociala digitala spel har ökat i popularitet sedan genren etablerades år 2007. Sociala spel är en vardag för många människor och återfinns på- eller runtomkring sociala nätverk, exempelvis Facebook. För att skapa kvalitativa sociala spel kan tydliga direktiv användas för hur design och utvärdering ska genomföras. En brist uppmärksammades av denna typ av direktiv i form av färdigutvecklade heuristiker för att designa och utvärdera sociala spel. För att undersöka hur sociala spel kan designas och utvärderas användes initiala heuristiker som kompletterades via en litteraturstudie.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur de sociala medierna, exempelvis Twitter, Facebook och YouTube, används i svenskundervisningen. Litteraturen vi använde var tidsenlig. Detta var ett medvetet val eftersom de sociala medierna är en tämligen ny företeelse. Som informationshämtande metoder använde vi elevenkäter som vi delade ut i en sjua, en åtta och två nior och tre lärarintervjuer med SO och svensklärare i dessa klasser. Enkätfrågorna belyste hur eleverna använder de sociala medierna på sin fritid, om deras lärare använder de sociala medierna i undervisningen och om de ansåg att de sociala medierna passade i undervisningen.

Slutsatserna är att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan påverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svåra att mäta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det är viktigt för organisationerna är att de tar reda på vilka fördelar som påverkar kassaflödet och när dem påverkar och hur mycket de kan påverka. Detta behöver göras för att kunna beräkna investeringar i sociala medier..

Syfte: Studien syftar till att beskriva uppfattningar om hur hälsotrender konstrueras och omkonstrueras på sociala medier, och vad detta kan få för konsekvenser. Metod: Med socialkonstruktivism som teoretisk utgångspunkt har en kvalitativ metod använts i form av fokusgruppsintervjuer. Huvudresultat: Hälsotrender på sociala medier är till stor del sociala konstruktioner. Konstruktionerna skapas då användare interagerar med varandra på sociala medier genom att dela och gilla information. Olika beteenden och idéer framhävs vilka blir till normer som individers beteende, verklighetsuppfattning och inställning vidare påverkas av. .

?????.

Sociala nätverk har fått en alltmer betydande roll i våra liv och samhällen. Nya sätt för människor och organisationer att interagera skapas och förnyas hela tiden med hjälp av sociala nätverk och Web 2.0-teknologier.Företag förväntas numera ha en närvaro inom sociala medier där de erbjuder information eller deras företagstjänster, de största av dessa sociala plattformar är i dagsläget Facebook och Twitter. Utvecklingen och framgången av de sociala nätverken har lett till att flera studier[1][2][3] genomförts för att bättre förstå hur människor fungerar i kontexten av sociala nätverk. I detta examensarbete har en webbapplikation utvecklas samt en tävling genomförts inom Facebook -plattformen för att utreda hur människor beter sig inom sociala nätverk, arbetets hypotes baserar sig i att utreda om arketyperna connectors, salesmen och mavens går att identifiera inom Facebook..

Syftet är att förklara hur köpbeteendet i Sverige påverkas av sociala medier samt hur det skiljer sig mellan demografiska faktorer. Studien genomfördes med en enkätundersökning utförd på svenska konsumenter. Slutsatsen är att de demografiska faktorerna har mycket liten påverkan på köpprocessen på sociala medier för svenska konsumenter. Vad som hade mer inverkan var beroende på hur konsumenten använde sociala medier..

Sociala medier har blivit ett allt mer omtyckt rekryteringsverktyg bland såväl företag som arbetssökande. Eftersom det finns begränsad forskning inom området sociala medier som rekryteringsverktyg anses den aktuella studien tidsenlig. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka rekryterarens upplevelse och användning av sociala medier som arbetsverktyg samt att undersöka hur informationen om arbetssökande på sociala medier tolkas. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Sammanlagt deltog tolv personer i undersökningen.